Jakten har i alla tider och i alla byar, både vid kust och inland, varit både kontroversiell och skapat osämja, men även skapat sammanhållning och gemenskap. Om vi går några årtionden tillbaka så var nog Älgjakten den största händelsen på året. Så även i Sunderbyn.

Under 50-och 60-talet bedrev man en oreglerad älgjakt. Man jagade älg endast under 2 dagar, den s.k. 2-dagars jakten och avskjutningen var oreglerad valfri.

Fram till 1971 hette föreningen SUNDERBY JAKTKLUBB

Man jagade mera familjärt och endast på sina egna marker. Det förekom sammanslagningar där flera markägare gick samman för att få större markareal och en effektivare jakt. Avskjutningen var mer upp till markägaren att bestämma. Familjerna blir mer och mer samarbetsvilliga och beslutar att bilda en Jaktklubb. Långtifrån alla markägare var anslutna till Jaktklubben.

1971-1981 SUNDERBY JAKTVÅRDSOMRÅDE

1971 beslutar Riksdag och Regering att Älgjakten skall vara reglerad.

Markägarna går samman och tecknar markupplåtelseavtal med föreningen. Ca 80 % av 100 markägare anslöt sina marker och man ansökte till Länsstyrelsen om att bilda Sunderby Jaktvårdsområde. Totala markarealen vid ansökan var 8 704 ha. Varav vatten om ca 1 060 ha. Avtalstiden skulle gälla i 10 år.

Den reglerade Älgjakten innebar att man direkt införde begränsningar i jakten. Avskjutningen regleras, man delar upp avskjutningen till att omfatta tjur, ko och kalv, dessutom infördes koförbud och begränsad jakttid. Man jagade under 7 dagar och Länsstyrelsen delade upp Älgjakten i områden och där tilldelningens storlek var i förhållande till jaktområdets storlek.

Koförbudet hävdes 1974 och Sunderbyn hade t.ex. 1974 en tilldelning om 7 älgar (3 tj + 2 kor + 2 kalvar). Från det att koförbudet infördes och med en försiktig koavskjutning därefter mellan år 1974 & 1978, så exploderade älgstammen och nådde sin topp 1979-82. Under dessa 4 åren sköt man i Sunderbyn totalt 211 älgar och som mest 1980 (64 st.). Under den Reglerade Älgjakten, bedrevs jakten som s.k. Samordnad Jakt. Man delade upp markerna i 6-områden och antalet älgjägare i 6-jaktlag (vissa år 5-lag) och varje jaktlag blev således tilldelade en 5:e del eller en 6:e del av tilldelningen. Vidare skulle varje jaktlag utse en egen Jaktledare och man var suveräna att själv bestämma hur jakten skulle bedrivas, men en huvudjaktledare skulle samordna jaktlagen.

SUNDERBY JAKTVÅRDSFÖRENING 1981 Bildades Sunderby Jaktvårdsförening i dess nuvarande form, med en jaktbar markareal om 7 680 ha. (minskningen från 8 704 ha till 7 680 ha beror på att vattenområdet inte är att betrakta som ett älgjaktområde). Nästintill samtliga markägare var villiga att ansluta sina marker till föreningen. Man skrev om stadgarna som mera skulle linjera med en förening istället för ett vvo. Den samordnade formen av jakt upphör och man övergår till individuell jakt i 6 jaktlag. På 90-talet börjar man intressera sig för älgstammen lite mera ingående. Man börjar diskutera om älgstammens ålder, kvalitet, storlek och sammansättning. Detta resulterar i att man beslutar att bilda ett Älgskötselområde. Man vill alltså själv bestämma hur stor älgstammen skall vara, hur stor avskjutning man tillåter etc.

2002 Bildas SUNDERBY ÄLGSKÖTSELOMRÅDE som är verksam inom Sunderby Jaktvårdsförening och som hanterar enbart älgjakten i föreningen. Den övriga jakten i föreningen hanteras liksom tidigare. 2008-2023 sker en del markägaruppsägningar och föreningens jaktbara areal minskar med 1 533 ha till nuvarande 6 147 ha. 2012. En ny Älgförvaltning börjar gälla efter riksdagsbeslut. Detta medför bl.a. en del förändringar i föreningens stadgar som då revideras och ändras till nu gällande. Ny lagindelning genomförs i älgjakten. Man går från 6 till 4 lag.